Svensk tävlingspadel är uppbyggd kring ett rankingsystem – men hur fungerar det egentligen? Här reder vi ut detta.
Först och främst måste vi dela in svenska padeltävlingar i två olika kategorier:
- De som sanktioneras av Svenska Padelförbundet.
- De som inte sanktioneras.
De sistnämnda har faktiskt ingenting med organiserad svensk tävlingspadel att göra, inte mer än den plojturnering du spelar med polarna på helgen.
Men alla tävlingar som blir sanktionerade av förbundet kommer att omfattas av ett system som helt och hållet är uppbyggt kring rankingpoäng.
Så här fungerar det:
Varje tävling genererar X antal poäng, beroende på hur många som ställer upp och hur bra spelare som deltar.
Säg att du och din partner lyckas gå till semifinal. Då får ni en viss summa poäng som sedan används i det stora rankingsystemet. Det par som vinner får såklart mest.
Dessa poäng ligger sedan till grund för de rankinglistor som förbundet uppdaterar med jämna mellanrum.
Rankinglistor finns i flera olika klasser: från 14-åringar upp till seniorer. Listorna finns att hitta på förbundets hemsida svenskpadel.se.
Det är sedan dessa listor som ligger till grund för vilka lag som ska seedas i tävlingarna.
Nu när det blivit så många som vill tävla är det även dessa rankinglistor som avgör vilka par som får plats i tävlingen. Om det bara finns plats för 16 lag i en klass så är det rankingpoängen som avgör vilka som får spela och vilka som hamnar utanför.
Intressant då är att det är lagets gemensamma poäng som har betydelse. Så teoretiskt kan du som nybörjare para ihop med Sverigeettan Simon Vasquez och ändå i princip bli finalseedad i alla tävlingar…
Detta system används även på World Padel Tour – där det därför har funnits spelare som faktiskt har använt sin fina ranking som affärsidé. De väljer, mot ersättning, att spela med en ung, lovande spelare som behöver avancera på rankinglistan.
Genom att spela med en redan etablerad spelare slipper de därmed krävande och svåra kvaltävlingar och kan direkt börja tävla om nya rankingpoäng.